Arbetet kring regeringens förslag om statligt stöd för korttidsarbete
Coronaviruset covid-19 kom snabbt och satte stora avtryck för svenska företagare, deras verksamhet och deras personal. Många företagare blev hårt pressade av allt som viruset förde med sig. Vissa branscher blev mer utsatta än andra. Med anledning av coronaviruset presenterade regeringen åtgärder för arbetsgivare och deras anställda. Den 16 mars 2020 presenterades ett nytt förslag som handlade om ett system för korttidspermittering, numera benämnt som KORTTIDSARBETE. Åtgärden skulle vara en viktig del i det läge som samhället hamnade i och den osäkra framtid som följer framöver. Åtgärden handlade främst om att kunna minska och/eller dämpa arbetslösheten.
Ansvarig myndighet för detta arbete är Tillväxtverket. De har sedan den 16 mars, tillsammans med Regeringskansliet och Skatteverket, arbetat skyndsamt för att få alla förutsättningar på plats så att åtgärderna snarast ska kunna omsättas i praktiken. Det aktuella stödet för korttidsarbete baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som omfattar företag med anställda.
Vad innebär permittering och korttidsarbete generellt?
Under vissa förutsättningar kan arbetsgivare permittera arbetstagare t.ex. vid maskinhaveri, arbetsbrist eller liknande. Det innebär att arbetsgivaren tillfälligt drar ner på arbetstiden eller befriar sina anställa från sin arbetsskyldighet. Både lön och arbetstid påverkas. Anställningen består dock för arbetstagaren och när hindret upphört så ska arbetstagaren återgå till sitt arbete på nytt.
Om en anställd permitteras kan omfattningen variera från en del av en dag till en längre period. Men den kan inte pågå hur länge som helst. Allt beror på omständigheterna. Permittering kan förekomma oavsett vilken anställningsform de anställda har. Permittering förekommer på den privata sektorn och bedöms vara tillåten enligt de flesta kollektivavtal för arbetare medan tjänstemän inte anses kunna permitteras.
Regeringens förslag om korttidspermittering som kom den 16 mars 2020 benämns numera som korttidsarbete. Korttidsarbete kan endast ske i vissa situationer och grundar sig på att de har en större samhällspåverkan så som synnerligen djup lågkonjunktur eller situationer som kan medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar.
Vad innebär korttidsarbete just nu?
Korttidsarbete innebär att arbetsgivaren inte ska behöva göra uppsägningar. Istället så får arbetstagarna gå ner i arbetstid men behålla en stor del av lönen under en period. Arbetstagarna är alltså fortfarande anställda och kan förhoppningsvis gå tillbaka till sin ursprungliga tjänst när krisen lagt sig. Åtgärden om korttidsarbete bygger på ett tidigare förslag för stöd vid korttidsarbete. Det som skiljer sig till nuläget är dock att det tillkommit en kraftig subventionering – bidrag från staten. Avsikten med detta är att alla drabbade företag i denna kris ska kunna behålla så många anställda som möjligt. Det är en viktig åtgärd för att företagen snabbt ska kunna vända tillbaka när krisen börjat lägga sig att då ha anställda kvar. Annars kan återuppbyggnaden av arbetsplatsen ta lång tid.
Staten kommer att stå för tre fjärdedelar av kostnaden för anställda som går ner i arbetstid. Detta innebär att en anställd kan få över 90 procent av lönen och arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften. Kostnaden delas alltså mellan arbetsgivaren, de anställda men framförallt staten. Stödet kommer tillämpas från den 16 mars och finnas tillgängligt att söka från den 7 april. Stödet gäller under 2020.
Lönetaket ligger på 44 000 kronor i månaden och det finns tre fasta nivåer som kan användas för korttidsarbete. Arbetsminskning med 20, 40 eller 60 procent.
Nivå 1 – arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen är 4 %
Nivå 2 – arbetstidsminskningen är 40 procent och löneminskningen är 6 %
Nivå 3 – arbetstidsminskningen är 60 procent och löneminskningen 7,5 %
Vem kan ta del av detta stöd?
Så gott som alla arbetsgivare med vissa undantag ska kunna söka om stödet. Många företag har redan drabbats hårt av coronaviruset. För att du som arbetsgivare framöver ska kunna ta del av detta stöd krävs det att företaget ska kunna visa vilka delar som påverkats i verksamheten. Du ska kunna visa vilka svårigheter som finns för att kunna klara av de ekonomiska utmaningar som uppstått under denna period med coronaviruset och dess framfart. De ekonomiska svårigheterna ska ha påverkat företagets verksamhet såpass mycket och legat helt och hållet utanför din kontroll som arbetsgivare.
Hur ska jag göra för att få del av detta stöd?
För företag som är på obestånd eller som är föremål för företagskonstruktion vid tidpunkten för ansökan så gäller inte stödet för dessa.
Annars gäller åtgärden för arbetsgivare som kan visa att de i ett första skede utfört andra arbetsrättsliga insatser för att minska sina kostnader för arbetskraft såsom uppsägningar. Exempel från Tillväxtverket är uppsägningar av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd. Avtal om korttidsarbete måste ha tecknats mellan parterna för att du som arbetsgivare ska kunna få stöd.
A.) Arbetsgivare med kollektivavtal – stäm av med ditt kollektivavtal för att se om det finns stöd i centrala och/eller lokala kollektivavtal.
B.) Arbetsgivare utan kollektivavtal – på arbetsplatsen måste det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna. Tillväxtverket har gjort en mall för detta avtal som ska finnas på deras hemsida. Där finns även mer information om driftsenheter med mera.
Om du som företagare vill ansöka om stödet så öppnar ansökan den 7 april. Rutiner kring ansökningsprocessen kommer komma på plats efterhand. Det går inte att ansöka om stöd före detta datum. Görs ansökningar innan den 7 april kommer dessa att avvisas. Det är Tillväxtverket som kommer sköta hanteringen av dessa ansökningar.
Följ Tillväxtverket
Följ dagliga uppdateringar på Tillväxtverkets hemsida